Nu är man väl vuxen ändå?

När julen nalkas, både jag och Älsklingen har  butikstidsjobb, släktingar ska sova över i den ännu inte färdiga källaren, julklapparna ännu inte inköpta m.m., m.m

Just nu är allt bara ett stort kaos men framför allt Är Herr Murphy ( ni vet han med lagen om alltings jävlighet) på besök var dag.

Vem bjöd in honom? Vem orsakar allt detta?

Jag så klart!

Exempel: Slutade 16 igår och hade från stängning av butiken till att julgransbutiken stängde en timme på mig. Lugna puckar...

Kommer dit, hittar ut en gran, ställer mig i kön, drar kortet.

Ungefär (exakt) där flyger en tanke inom mig. "Vänta nu.... kortet har mindre än 500 pix men troligen mer än 295:-. Annars finns ju nödkortet jag aktiverade i morse med pengar på. Ahhhh..... just det, det kortet la jag i de andra byxorna och..."

Ungefär (läs exakt igen) där står det "köp medges ej" i rutan på kortbetalning.

Tittar lite ursäktande på expediten (inget Nobelpris i trevlighet i år heller?) och harklar ur mig att jag måste ringa ett samtal.

Slår en signal till Älsklingen som får sätta sig vid datorn, skrapar fram engångskod och nämner anv namn och lösenord. Trodde jag.... Hade jag tydligen glömt.

Spärrar skrapkodskontot, bär iväg 100 kg gran (kanske inte 100 kg men tung iaf) och ställer tillbaka.

Lagom nöjd.

På vägen hem har jag kovat att köpa bröd till maten för min lilla tjuga i fickan, stannar bilen vid den lokala handlaren, går förbi bankomat och blir nyfiken, kollar kontoutdrag och suckar.

belopp på konto: 275:-

belopp i plånbok: 20:-

Summa:                295:-

Granens pris:       295:-

Tack för kaffet

Allt jag vill göra går fel. Dålig planering, oflyt och stress är orsakerna.

Vi får längta till sommaren istället