Mmmmm....

Det senaste inlägget skrevs 13 juni förra året. Sen var tanken att jag skulle ta lite semester.

Det har jag gjort..... med råge.

Startade t.o.m en blogg runt nyår där jag är mer officiell med vem jag är och trots idogt skrivande så får jag i snitt mycket, mycket fler unika läsare per dag här än på den andra bloggen.

Det är intressant.

Visst, jag har inte gjort någon reklam om det mot vänner/bekanta och pratar inte om den till dem heller.

Ger det en liten stund till, sen får det ev bli ett avslutet projekt...

Jag såg studenterna åka på sina lastbilsflak idag när jag gick ut en sväng på stan på lunchen. De tjoade, tjimmade, dansade, kramades och vinkade.

Lyckliga att äntligen komma ut i livet och förändra världen.

Ja började snabbt tänka vad som väntade dem imorgon: arbetslöshet, ansvarstagande, kanske ett antal år till på universitet, en och annan graviditet etc., etc.

Men innan jag blev för negativ kom jag på vad Fredrik Reinfeldt sa strax inför Sverige - Grekland. Kanske första gången han säger något konkret jag håller med om.

"Det är den här stunden vi ska vårda och komma ihåg. Det är nu, strax innan allvaret börjar, vi ska njuta av detta. Nu har vi förhoppningar och förväntningar. Det kan ingen ta ifrån oss"

(eller något åt det hållet....)

Så jag får stanna upp i nuet och säga lycka till till alla nyblivna studenter! Jag hoppas att ni lyckas förändra världen till det bättre... 

Ja, jo.... Jag måste bara skriva av mig det.

Så skönt att vi fick in trasan i nätet. Två gånger dessutom!

Har varit halvtiltad i huvudet hela dagen här. Gått och tänkt på att grekerna samlat mest poäng i hela em-kvalet om jag fattat det rätt och att vi svenskar underskattar grekerna.

Men det var ju inget snack om saken egentligen. Frågan var bara om sverige kunde få in bollen eller inte. Och om Ibra skulle lyckas....

Och så blev det ju!

Det skönaste är ändå att grabbarna inte måste vinna mot Spanien till varje pris utan är med till sista omgången. Och det kan vara en mycket stor fördel. Jag tror på ett diciplinerat, tråkigt spel mot Spanien som faktiskt kan leda till en poäng på lördag.

Jag skiter i vilket. Går vi vidare från gruppen så får sverige gärna spela tråkigaste fotbollen i hel em.

Fast den står nog ändå Grekland för.... 

Ola Svensson (fortfarande Idol-Ola för de flesta) och Markus Rosenberg är slående lika. Inte bara till utseendet utan även dialekten bör komma från samma hyreshus.

Och lägg därtill bådas blick när depratar. Jag ska inte säga att blicken är tom men....någonting är det. Dessutom ser det oftast ut på dem att de undrar "det är så kul att någon vill prata med lilla mig. Titta! Där står Carola/Zlatan helt ensam utan journalist och ändå vill de fortsätta prata med mig."

De är ju mer lika än de riktiga bröderna Henrik och Mikael Dorsin 

Jag såg 1408 i söndags och tyckte precis som de flesta att den var otäck. Inte så mycket för de konstiga otäcka människorna som dök upp eller spänningen om han skulle komma ur rummet eller inte.

Nä, det är som alltid som otäckaste när man använder sig av barn till karaktärerna som av någon anledning fått lämna världen alltför tidigt.

Då vänder det sig i magen på mig och får mig att tänka på det värsta som skulle kunna hända i livet. Jag funderar på varför jag blir irriterad på Storan eller Junior för, kan man tycka i efterhand, småsaker.

Jag mår skitkass när jag ser att de tar fream det gamla ässet ur rockärmen för att öka dramaturgin. Kommer ihåg att jag var kräkfärdig när jag läste Mötley Crüe's biografi "The Dirt". Sångarens (Vine Neils) dotter dog typ fem år gammal.

Så jag bestämde mig för att njuta ännu mer av att ha tid med barnen nu när jag var ledig två dagar från jobbet eftersom Junior äntligen skolas in på Storans dagis.

Någonstans är det bra att man får till en tankeväckare om det här lite då och då. Att höja kvalitetsvärdet av att umgås med de man älskar mest.

Och två saker kommer jag fram till nu när jag sitter här:

• Mina barn ÄR sötare än alla andras barn!!! Det kan inte vara subjektivt dömt. Eller?
• Det är inte lätt att hålla humöret uppe i två fruktansvärt varma dagar i alla situationer när båda två befinner sig i olika stadier av testning (kalla det trots om du vill men jag försöker vara restriktiv med det ordet)
  i slutet av dag två blev det lite "fel" när jag släpade hem två trötta (och väldigt hungriga skulle det visa sig) barn. Men de är, liksom jag, inte särskilt långsinta. Tur det.

I övrigt kan väl nämnas att inskolningen av Junior går bra. Vi har en liten racerinskolning, mycket p.g.a att vi pushat för det, men också för att de på dagiset kääner till honom sen gammalt (förskola för ev. arga förskolelärare som inte gillar det gamla uttrycket).

veckans inneord från Junior: bfiiiii! Detta betyder självklart bi men innefattar även, humlor, myggor, flugor, fjärilar, skalbaggar, spindlar och t.o.m myror.

Och kom ihåg: Älska dina barn så som du älskar dina barn!

Storan: Sover i sängen

Junior: Sover i sängen

Älsklingen: Ute på stan med kompis och dricker några glas öl

Jag: Nere i källaren och njuter av svalkan. Mumsar popcorn, tittar på Oceans 12 och dricker folköl.

Igår: Älsklingen ute med jobbet

Onsdags: Jag ute med jobbet

Måndags: Älsklingen på Vårruset i surbullestaden

Imorgon: Jag jobbar till halv fyra, sen 30-årsfest

Innebär att jag träffat Älsklingen tisdag kväll och nu på söndag.

Men! Inbjudningarna till brölloppet har börjjat landa i brevlådorna. Alltid något!!!!

Idag var det cirkus där vi bor och vi såg till att sova en stund innan det började (eftersom föreställningen satt igång kl 19 som först).

Väl på plats så fick vi platser längst fram vilket jag tyckte var lite synd först. Storan är ju lite harig av sig ibland.... 

Så fel jag hade! Hon men framför allt Junior stortrivdes. Han var helt vild när han fick se hundarna, hästarna, katterna, kamelerna och allt det där. Ömson skrek av lycka, ömsom applåderandes (nästan taktfast).

Men....clownen var ingen favorit för honom. Så fort han visade sig så åkte underläppen fram och vände sig om till oss för att sitta i vårat knä.

Men när clownen var borta så gick det bra igen.

Kan det vara som så att clownskräck sitter i generna? Var ju själv hysteriskt rädd för Clownen Manne som liten. Staffan Westerberg med Vilse i pannkakan var ingen bekymmerför mig, men Manne, han var läskig han.

Rida häst fick de också och Storan har väl aldrig sett så lycklig ut som idag.

Väl hemma så slocknade båda två rekordsnabbt. Älsklingen likaså.

Vad jag fortfarande gör uppe är en gåta. Kankse lider sviterna av en alldeles för tidig sömntid igår. Innan 22,30 är för tidigt för mig. 

Och nu för sent så nu säger jag gonatt!

gonatt! 

Vi förstår ingenting! Vad hände? Vad gick snett? Fick de andra länderna höra en annan låt än den vi skickade in?

Eller är det som så att vi skickade ett så dåligt bidrag?

Jag måste nog säga ja ändå. Den här gången var det inte samma genomtänkta  taktikröstning  som det varit ett par år. Synd bara att den absolut sämsta låten på den övre halvan (frånsett ängeln och djävulen) gick och vann hela tjottaballongen (som Luuk säger)

Den där Dima kunde ju knappt uttala orden så man hörde texten. Men det kunde man ju inte heller när resten av Balkanerna pratade i rutan.

Jag reser mig dock och applåderar Norges låt som växte för varje gång man hörde den. Och Bosnien som svenskarna gav en välförtjänt tia till.

Björn Gustafsson tog dessutom humorn ett snäpp högre. Fantastiskt att våga framföra en show för kanske 200 miljoner varav typ 2 miljoner förstod humorn.

Spanien var kul, Grekland och Ukraina för lika annars hade någon av dem vunnit, Polskan horribelt osexig, Portugals kvinna superlik bläckfisken i "Den lilla sjöjungfrun" (passande att sjunga om havets herre) och folket från Malta sköna som otippat gev Sverige en oförtjänt tolva.

Vi tackar Luuk för underhållningsvärdet. När han "översatte" tjejen utanför och sa att hon presenterade sig som Paris Hilton var kul, framför allt när morsan (som var inbjuden som mors dagpresent) surt gjorde en korrekt översättning.

Ingen distans där inte. 

Då läggervi schlagernervan på hyllan i 8-10 månader och fokuserar på viktagare saker.

Som Fotbolls-EM, OS, Hellacopters sista spelning och att ICA ser mig med Big Brotherögon.

Men ICA får jag ta nästa gång tror jag.