Det finns en del fördelar med att bli/vara pappa. Bara att vara man anses ju vara en fördel sägs det ju.Men jag tänkte spalta upp några gamla klyschor plus några nya saker jag märkt.*Att slippa föda barnen:Att få ut, i vårat fall, två ungar mellan 3600-4300g på tio centimeters "öppenhet" låter inget skönt. Kan t.o.m jag räkna ut. Vad tackar barnet dig med? Att skrika? Visst, jag har nog sagt till min älskling att jag gärna tog över smärtan när hon låg där men..... Näää...*Att slippa vara den duktigaSom mamma tas det förgivet att du kan allt. Från olika konstiga barnsjukdomar till att man ska kunna redogöra för barnets alla måltider sen åtminstone två veckor tillbaka i tiden. Som pappa blir du applåderad för att du kom ihåg att sätta på barnet mössa när ni gick ut i tio minusgrader. Eller för att man säger att man ska vara pappaledig i mer än två veckor.*Att få hjälp & sympatiHar en känsla att ingen mammaledig har fått erbjudandet att vara med på dagisets uteaktiviteter när barnet på papperet ska vara hemma. Fick jag. "Men du. Om ni inte har något att göra när ni är hemma så är du välkommen till dagis när vi leker ute. Bara du är med själv."Eller om någon frågar om hur dagen har varit och man svarar sanningsenligt att det varit tungt värre med skrik, trots, att de ramlat & fått bulor etc. etc. Då lutar kvinnorna huvudena på sned och utbrister:"Ahhhh... stackare. Har det varit jobbigt idag? Du vet att du kan ringa är du vill så kan jag vara barnvakt ett par timmar.*Mindre prat med sin egen morJag har "tjänat" många timmars samtal med min mor sen barnen kom. Hon vänder sig direkt till min älskling när hon ska säga något korkat. Slipper jag bli tonåring igen. Blir alltid tonåring när jag pratar med henne trots att det var över tio år sen jag lämnade det stadiet.Ja, det var några aspekter på det positiva. Ska spalta upp fler när jag orkar.Men det kommer nog en del om nackdelarna med ska du se.