Det är tuffa tider i branschen och många många av mina kollegor kommer få gå inom de närmsta åren. Har jag otur så åker jag med.

Fast jag vet inte om det är otur, kanske är bra för mig. Hade inte tänkt att stanna där hela mitt liv.

Men idag så gick min kollaga och sa upp sig på jobbet. Cold turkey!

Men speciellt överraskad blev jag dock inte. Och min chef såg inte allt för ledsen ut. Trist att förlora en schysst kille men han har varit trött på jobbet i många år nu (och han har inte fyllt 25 ännu). Så ett nytt jobb passar honom bra. En nytändning.

Vi har haft en kille som jobbat en hel del extra som vill ha en fast tjänst. Att han är bra på jobbet gör ju saken enklare.

Nu får vi hoppas någon trevlig människa kommer och erbjuder mig ett nytt och intressant jobb.